Om sidan

2006 började jag engagera mig för, eller snarare mot, den förfulning som jag ansåg pågått under allt för lång tid i min hemstad Karlstad. Det engagemanget, med debatt i en rad olika sammanhang kring hur staden byggs, har också engagerat mig i stadsplanering rent generellt. När jag ser mig ikring på nätet kan jag konstatera att samma debatt som pågår här i Karlstad, också pågår i snart sagt varenda svensk stad. I grunden handlar det, som jag ser det, om att effekterna av modernismens stadsbyggande, eller snarare dess tillkortakommanden på området, börjar bli så uppenbara att människorna nu börjar reagera allt mer högljutt. Överallt ropar människor efter staden. De vill ha staden tillbaka. Den levande, intima, pulserande, vackra och trygga staden. Stadsmiljöfrågor har aldrig tidigare engagerat så många människor som de gör idag.

Problemet är, som jag upplever det, att det var så länge sedan vi byggde stad att vi helt har förlorat kunskapen om det. Allt sedan modernismen med sin funktionsuppdelning och funkisarkitektur kopplade greppet om staden på 1940-talet har stadsbyggandet handlat om att riva i och förändra den stadsstruktur som lades fast på 1600-, 1700- och 1800-talet. Eller om att bygga renodlade bostadsområden i stadens utkanter, alltså förorter. Eller, för den delen, om att bygga externa köpcentran. Själva staden har liksom redan funnits där.

Idag ser vi effekterna av det. Sönderslagna stadskärnor som berövats sin småskalighet och som dränerats på det köpkraftsunderlag som var fundamentet för deras existens. Stadsmiljöer som rivits sönder och samman, och berövats sin kulturhistoriska identitet och sin värdighet. Vad hände? Kan vi återskapa det som gått förlorat? Det är en stora utmaning vi idag står inför.

Vi står också inför en annan stor utmaning som på ett smärtsamt sätt blottlägger det moderna stadsbyggandets tillkortakommanden. Den industriella utvecklingen, bland annat med avvecklingen av sjöfarten och hamnars betydelse, har frilagt stora, attraktiva markområden vid vattnet, helt nära våra befintliga stadskärnor. Områden som är oerhört attraktiva för staden, inte sällan attraktivare än den plats där staden idag ligger. Dessa områden kan vi därmed knappast bebygga med förortslösningar. Detta inser man i de flesta städer. Men hur stadsbyggarna än försöker med den ena ambitiösa planprogrammet efter det andra fyllt av vackra ord om stadsmässighet, blir det ändå bara förort man lyckas åstadkomma. Vi verkar har glömt bort formeln till staden.

Problemet är att allt för få av aktörerna riktigt verkar ha förstått det eller vilja erkänna det. Definitivt inte arkitekterna själva. Och våra folkvalda politiker saknar tyvärr i allt för stor utsträckning de grundläggande kunskaperna som krävs för att kunna föra en sådan dialog. Här finns ett stort, och skriande, kunskapsglapp som måste fyllas för att dialogen ska bli fruktbar.

I det tomrum som uppstår där denna kunskapsbaserade dialog saknas uppstår istället allt mer frustrerade och högljudda rop efter symbolbyggnader som konserthus, upplevelseparker eller höga hus som Turning Torso i Malmö. Som om detta skulle vara lösningen på stadens behov. Där kunskapen saknas förmår man tyvärr i de flesta fallen inte skilja på symbolbyggen och stadsbyggande. Trots att det handlar om två helt skilda ämnen. Där det senare är långt mer komplicerat och mångfasetterat.

Den här bloggen är följden av mina egna försök att fördjupa mig i just det ämnet. Stadsbyggande. Jag skriver också en blogg som handlar mer konkret om Karlstad, och den debatt som pågår här – Operation Karlstad Stadsmiljöblogg.

Vem är då jag? Jag heter Peter Sörensen och bor i Karlstad i Värmland. Solstaden ni vet. Jag är 46 år gammal, utbildad byggnadsingenjör och civilekonom, och driver sedan snart 20 år egen reklam- och kommunikationsbyrå som heter Greenhouse. Vid sidan av jobbet är jag också engagerad som styrelseledamot i Karlstad Lever samt som länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen.
Vill du nå mig och prata kring ämnet så kan du skriva ett inlägg, ringa på 0730-20 52 82 eller maila till peter (@) greenhouse.se